Exempel ur boken "Swahili för svenskar":

Uttalet som man skriver

För svenskar är det inga större problem med uttalet. Uttalet är i princip som man
skriver. Utom i dessa fall:

         j uttalas som ’dj ’                              jana (igår) uttalas ’djana’
         y uttalas som ’j ’                                yai (ägg)   uttalas ’jai’
         w uttalas som i engelskans ’wild’           wali (kokt ris)                                     z är tonande s                                   nzuri (bra)
         ng uttalas som ’ng’ + ’g’                      tangu (alltsedan) uttalas ’tang-gu'              ng’ uttalas som svenskt ’ng’som i tunga  ng’ombe (ko)
         ch uttalas som i engelskans ’child’        chakula (mat)
         th uttalas som i engelskans ’think’         thelathini (trettio)
         r uttalas i en del trakter som l             kwa heri/kwa heli (adjö)

Betoningen görs med några undantag på andra stavelsen från slutet alltså:
Ninakupenda

Här kan du höra hur det låter: Uttal

Hälsningsfraser

Salama	=	Hej!	Salama	=	Hej!
Habari gani?	=	Hur står det till?	Njema	=	Bra
Habari za nyumbani?	=	Hur står det till hemma?	Nzuri	=	Bra
Habari za safari?	=	Hur var det på resan?	Nzuri	=	Bra
Hujambo?	=	Hur mår du?	Sijambo	=	Jag mår bra
Shikamoo	=	(När man hälsar på någon som är äldre)	Marahaba	=	(Obligatoriskt svar på hälsningen Shikamoo)
Umeamkaje?	=	Hur har du vaknat?	Salama	=	Bra
Kwa heri	=	Adjö/hejdå	Kwa heri	=	Hejdå
Tutaonana	=	Vi ses	Tutaonana	=	Vi ses
Lala salama	=	Sov gott	Asante, na wewe	=	Tack, detsamma
Usiku mwema	=	God natt	Asante, na wewe	=	Tack, detsamma

Här kan du höra hur det låter: Salama

Dialog: Ninaomba chakula - Kan jag få mat

A: Hujambo?	Hej!
B: Sijambo.	Hej!
A: Ninaomba chakula. Unapika chakula gani?	Kan jag få mat. Vilken mat lagar du?
B: Ninapika nyama na ndizi. Unapenda nyama na ndizi?	Jag lagar kött och bananer. Tycker du om kött och bananer?
A: Ninapenda sana.	Jag tycker mycket om det.
(B analeta chakula na pilipili pia)	(B tar fram mat och också chili).
A: Ninaomba chai na mkate pia. Sitaki sukari, kwa sababu sipendi sukari kwenye chai.	Jag ber också om te och bröd. Jag vill inte ha socker, för jag tycker inte om socker i teet.
(B analeta chai na sukari.)	(B tar fram te och socker.)
A: Kwa nini unaleta sukari? Sitaki sukari kwenye chai.	Varför tar du fram socker. Jag vill inte ha socker i teet.
B: Samahani. Unataka na maziwa?	Ursäkta. Vill du ha med mjölk?
A: Sitaki asante.	Nej tack, det vill jag inte.
B: Asante sana. Tutaonana.	Tack så mycket. Vi ses.
A: Tutaonana.	Vi ses.

Här kan du höra hur det låter: Ninaomba chakula

Dialog: Shambani - På åkern

Mama analima shambani. Mgeni anapita.	Mamma arbetar på åkern. En främling kommer förbi.
Mgeni: Habari gani, Mama?	God dag, mamma.
Mama: Nzuri. Habari ya wapi?	God dag. Hur är det där du kommer ifrån?
Mgeni: Nimetoka mjini kuja kutafuta matunda. Pole na kazi.	Jag kommer från stan för att leta efter frukt. ”Ser att du jobbar hårt”
Mama: Asante.	Tack.
Mgeni: Una shamba kubwa.	Du har en stor åker.
Mama: Nina mashamba mawili, hili hapa na lingine karibu na ziwa.	Jag har två åkrar, den här här och en annan nära sjön.
Mgeni: Unalima nini?	Vad odlar du?
Mama: Ninalima matunda mbalimbali na korosho na pia mahindi na maharagwe.	Jag odlar olika fruktsorter och cashwenötter och också majs och bönor.
Mgeni: Wewe hodari sana kwa kulima. Unalima matunda gani?	Du är duktig på att odla. Vilka fruktsorter odlar du?
Mama: Ninalima maembe na mapapai.	Jag odlar mango och papaya.
Mgeni: Mapapai yameiva?	Är papayorna mogna?
Mama: Ndiyo, yameiva na ni matamu sana. Unataka kuonja?	Ja, de är mogna och är mycket goda. Vill du smaka?

Här kan du höra hur det låter: Shambani

Boken kommer ut i april 2009 på Hjalmarson & Högbergs förlag.

Här kan du få ytterligare smakprov på swahili: Swahili i ett nötskal

Mer om författarna hittar du här: Trettioårig vänskap